Barndomsvännen Bengt Berg fick träffa Sven-Göran Eriksson en sista gång.
Då var någonting annorlunda med ”Svennis”.
– Jag är övertygad om det, att han kände: ”Nu går det inte längre, nu räcker det”, säger han till Expressen.
Det var i januari tidigare i år som Sven-Göran Eriksson, Sveriges mest meriterade fotbollstränare, berättade att han drabbats av en obotlig och dödlig cancer. Han berörde alla när han dessutom avslöjade att han i bästa fall hade ett år kvar att leva, och under året har hyllningarna strömmat in från världens alla håll.
Sista mötet med Svennis
Sven-Göran Eriksson fick ta emot stående ovationer på Idrottsgalan, och han fick därefter uppfylla en dröm om att träna Liverpool i en match, och han fick dessutom ta emot hyllningar och kärlek under en resa till sina tidigare klubbar i Italien. Förra veckan hade dokumentären ”Svennis” premiär på Amazon Prime Video, men då var svenskens hälsa för dålig för att han skulle kunna delta. Och på måndagen kom beskedet att han gått bort, 76 år gammal.
Sven-Göran Eriksson somnade in omgiven av sin familj och sina närmaste i huset i Sunne, där han tillbringade den mesta delen av sin sjukdomstid. Bara i fredags var agenten Bo Gustavsson hemma hos Sven-Göran Eriksson, men märkte då att någonting hade förändrats.
– Inte en enda gång har han klagat över sin situation, vilket ju är ganska märkligt med tanke på den där hemska sjukdomen. Han klagade inte nu heller, men man märkte ju att han verkligen inte var pigg, säger han till Expressen, och fortsätter:
– Det kändes som en vändpunkt. Det slog till riktigt ordentligt.
“Är övertygad om det”
Bengt Berg är författare och barndomsvän till Svennis. Han arbetar nu med en bok om den ikoniske tränaren, som släpps den 23 september. Han minns det sista mötet med Sven-Göran.
– Det man reagerade på var att han inte alls var intresserad av att prata. Han ville inte prata överhuvudtaget. Vi hade några frågor kring boken, men han var inte intresserad alls av att prata om det, säger han.
– Och det var väldigt okaraktäristiskt för honom. Herregud, det gick verkligen jättefort.
Sven-Göran Eriksson var, trots sjukdomen, positiv. Han pratade ofta om att ”lura hjärnan” i ämnet kring döden. Men Bengt Berg menar att Svennis, under deras sista möte, hade förstått att det var nära.
– Jag är övertygad om det, säger Berg, och fortsätter:
– Jag tror att han tänkte: ”Nu går det inte längre, nu räcker det”. Och det är gripande. När jag tänker på hans sista tid… i någon mening var den heroisk. Han bekämpade inte döden, men han bortsåg från den. Han sa det hela tiden, ”Hjärnan måste lura döden”.
