Dominik Hasek vaktade målburen som ingen annan.
Så var även hans träningsmetoder – och hans lagkamrater var direkt oroliga över vad Hasek höll på med i träningshallen.
– Man var livrädd, säger Andreas Lilja.
Dominik Hasek var verkligen helt unik i sin spelstil. Den profilstarka målvakten spelade som ingen annan, och han gjorde verkligen allt i sin makt för att stoppa puckarna som kom mot honom.
Galna övningen
Det var inte få gånger som Hasek använde sitt huvud för att förhindra en farlig målchans. Men något som var mer extraordinärt var att burväktaren oftast släppte sin klubba, för smidighetens skull, och räddade pucken med sin klubbhandske. Och den patenterade tekniken var så klart ingenting som bara kom till honom på match, utan så klart något han övade på i träningshallen.
Svensken Andreas Lilja spenderade flera säsonger tillsammans med Dominik Hasek i Red Wings, och i podcasten ”Släpp Sargen” berättar han om tjeckens ovanliga, näst intill livsfarliga, övningar.
– Han (Hasek) ställde sig på mållinjen och släppte klubban. Pucken hade han lagt mellan tekningszonerna. Så fick vi spelare åka från blålinjen och sedan och dra på ett slagskott allt man kunde, säger Andreas Lilja.
”Man var livrädd”
Lilja berättar vidare att det var något man som utespelare gjorde med en blandad förtjusning. Han menar att man verkligen inte, på något sätt, skada målvakten som klassades som en av ligans allra bästa.
– Man var livrädd att träffa honom överhuvudtaget. Det kändes som att om man skadar Dominik Hasek kunde man bli hemskickad. De första åren höll man skotten lågt, men senare körde man bara på, säger han.
Den före detta NHL-backen menar vidare att det var en ynnest att få dela omklädningsrum med den profilstarka tjecken. Han var nämligen en ordentlig stämningshöjare.
– Han (Hasek) var jätteskum men samtidigt jätterolig. En kille som pratar mycket men inte fattar att han är rolig, alla skrattar men han var helt oförstående, säger han och forstätter:
– Men han var en stjärna ut i fingerspetsarna och tränade hela tiden.