En av svensk brottnings allra största genom tiderna har avlidit.
Karl-Erik Nilsson tog guld i OS 1948.
Nu har han somnat in, 95 år gammal.
Tillsammans med Frank Andersson och Mikael Ljungberg räknas Karl-Erik Nilsson som en av svensk brottnings allra största genom tiderna. Det sensationella OS-guldet i London är en självklar höjdpunkt i karriären för Eriksson, som två år tidigare hade blivit svensk juniormästare.
Svensken var som alltid lika ödmjuk och passade på att gratulera sin motståndare Kelppi Gröndahl, som han ansåg var den värdiga vinnaren.
– Jag anser att Gröndahl vann. Jag gratulerade honom för jag trodde att jag förlorat, sa han efter OS-finalen enligt Expressens utsände.
Erikssons framgångssaga fortsatte även efter OS 1948. I de två efterföljande spelen blev det brons och hela sju gånger i rad vann han SM-guld.
”Det var en fridfull död”
Sonen Per-Axel Nilsson berättar för Expressen att Karl-Erik gick bort i sjukdom, men att det var en fridfull död.
– Han gick bort i sjukdom, han var sjuklig den sista tiden. Det var en fridfull död. Han var en mycket bra person. Snäll mot alla i sin omgivning. Man kunde inte tro att han var en så fruktad brottare eftersom han var så mild utanför, säger han.
Vid sidan av brottningen arbetade Karl-Erik som brandman – ett jobb som hade ända till pensionen.
– Han började där år 1947 och jobbade ända till pensionen. Han besökte stationen till det sista och var med och såg till att det blev byggt ett museum åt kåren.
Saknaden är nu stor hos hans gamla Malmö-förening Enighet, där han tillbringade sin aktiva karriär.
– Det är en stor förlust. Han var en fin gammal olympier. Och utöver OS tog han ju en massa andra titlar, säger klubbordföranden Leif Almö.
LÄS MER: Hockeyvärlden i sorg efter NHL-profilens bortgång