Hon vann skytteligan när ett svenskt lag för första gången vann Uefa Women’s Cup. Men till slut satte skadorna stopp.
Så lever Hanna Ljungberg i dag.
Det råder ingen som helst tvekan om att Hanna Ljungberg är en av Sveriges största fotbollsspelare på damsidan någonsin. Född och uppvuxen i Mariehem i Umeå visade ”Ljungan” snabbt att hon skulle komma att bli en anfallare av allra högsta klass – något hennes meritlista verkligen visar.
Makalösa karriären
Hanna Ljungberg är främst ihågkommen för sin tid i Umeå IK. Men det var inte där hon inledde sin karriär. År 1994 debuterade anfallaren i damallsvenskan och i Skellefteå-klubben Sunnanå SK – där några av de framtida Umeå-stjärnorna spelade, och däribland Hanna Marklund.
Hon spelade fyra säsonger i Skellefteå innan det bar vidare hemåt igen, till Umeå, och spel i UIK som skulle komma att bli en riktig stormakt i Sverige och Europa.
Det är imponerande läsning när man ögnar igenom Hanna Ljungbergs meritlista från karriären. Totalt var hon med och vann hela sju ligatitlar, och två segrar i Uefa Womens Cup. Hon hade även en framgångsrik tid i landslaget, men det får vi lov att återkomma till.
Den allra häftigaste bedriften från ”Ljungans” tid i Umeå IK, som är lättast att stanna till vid, är säsongen 2002/03. Det var första gången en svensk klubb vann Uefa Womens Cup och Hanna Ljungberg var helt avgörande för Umeås framgång.
Hon vann hela turneringens skytteliga med tio strutar, varav tre kom i finalmötet mot danska Fortuna Hjörring som avgjordes i ett dubbelmöte. Två mål i den första matchen på hemmaplan och sedan ett i returen när Umeå överlägset utsågs till Europas bästa klubblag med totalt 7–1 i finalen.
Hanna Ljungberg stod även för en klassäsong i damallsvenskan och smällde in 39 bollar på 22 matcher. Bedriften, med succén i Europa inräknat, blev hon även framröstad till hela Sveriges bästa spelare damsidan, klart välförtjänt.
Så lever hon i dag
Parallellt med de stora framgångarna på klubblagsnivå gjorde Hanna Ljungberg även väsen av sig i det svenska landslaget. Våren 2008 blev hon historisk när hon satte dit sitt 72:a landslagsmål, passerade Pia Sundhage och Lena Videkull, och blev Sveriges främsta målskytt genom tiderna. Ett rekord som Lotta Schelin senare slog och innehar i dag. Det blev till sist 130 matcher i blågult och två stycken mästerskapsmedaljer i form av ett VM- och ett EM-silver.
Dessvärre hade Hanna Ljungberg stora skadeproblem genom karriären, och 2009 la hon till sist skorna på hyllan efter ytterligare en skavank. Hon lämnade däremot inte fotbollen direkt utan ställde sig på Umeås bänk och assisterade huvudtränaren Mika Sankala.
Ett uppdrag hon lämnade när 2009 blev till 2010. Då valde Hanna Ljungberg att återuppta sina studier till sjukgymnast på Umeå Universitet. Hon skulle komma att återvända till fotbollen år 2011, och även denna gång som assisterande tränare i UIK.
I dag är den svenska målsprutan inte lika aktiv inom fotbollen längre. I stället arbetar hon som fysioterapeut och personlig tränare hemma i Umeå.