Legendaren Kjell Isaksson avslöjar det enda han inte kan släppa från sin imponerande karriär: ”Går inte att förstå”

Den tidigare stavhopparen Kjell Isaksson hade en lysande karriär.
Men det finns en sak som grämer honom än idag.
– Annars hade jag vunnit, säger Kjell till Sportbibeln.

Tio SM-guld på elva år. Världsrekordinnehavare i flera månader under 1972. Dubbla EM-silvermedaljer från 1969 och 1971. Innehavande av europeiska och svenska rekordet 1972–1975 respektive 1968–1983. Ja, meritlistan från Kjell Isakssons karriär kan göras lång.

Glada minnen

I dag är han 75 år gammal, och han minns tillbaka på sin karriär som stavhoppare med stor positivitet.
– Det kunde väl knappt gått så mycket bättre. Det var bara på OS som jag hade lite otur och sträckte mig två gånger. Så OS var inte min grej, men det var roligt att få vara med i alla fall. Jag var i final två gånger, men fick inget riktigt bra resultat. Men annars kan man väl inte klaga, säger Kjell Isaksson till Sportbibeln.

Artikeln fortsätter efter bilden.

Kjell Isaksson, stavhopp
800815 Friidrott: Kjell Isaksson. © Bildbyrån – Dia

Sitt bästa minne från karriären, återger Kjell, var när han slog världsrekordet 1972 i Austin i Texas, USA.
– Framför allt det första världsrekordet, för då var jag den första som hoppade över 18 fot i USA. Och det var en ganska rolig grej därför att, när de skulle sätta upp vilken höjd det var så hade de inte siffran 18, för det var ingen som hade hoppat över 18 på den tiden. Så de fick sätta upp 8 bara.

Grämer sig

Enligt en artikel från The New York Times arkiv genomförde Kjell Isaksson prestationen framför 18 500 människor. 75-åringen minns att det inte bara var amerikanare bland de över arton tusen personerna.
– Det var många svenskar med som hade rest dit. Så det var ju kul att de var där och tittade på, det var ju en stortävling. 

Artikeln fortsätter efter bilden.

Kjell Isaksson, stavhopp
190213 Kjell Isaksson poserar för ett porträtt under en pressträff med de tävlande i 11:e säsongen av Mästarnas mästare den 13 februari 2019 i Stockholm. Foto: Andreas L Eriksson / Bildbyrån / kod AE / Cop 106

Kjell berättar att det inte finns något han ångrar från sin karriär. Men det finns något som han kan gräma sig över än idag.
– När jag var på EM 1974 i Rom. Jag var siste man som skulle hoppa på… 5,35 tror jag det var. Alla andra hade rivit. Och så går jag över ribban, rör inte ribban, landar i bädden, och så ramlar ribban ner. Annars hade jag vunnit. Då hade jag blivit 2:a, 2:a, 1:a i de tre sista europamästerskapen. Nu blev jag sexa istället.

LÄS MER: Kjell Isaksson tog tio(!) SM-guld och försvann – nu satsar 73-åringen på en osannolik comeback

”Gick inte att förstå”

Hur ribban kunde falla ner trots att Kjell inte rörde den var ett stort mysterium.
– Det gick liksom inte att förstå varför… Hade det varit dagens elitbom så hade den legat kvar, Men den där ribban som fanns då, den var ganska stel, den gungade ingenting som dagens ribbor gör.

– På tv försökte de komma underfund med varför ribban ramlade ner. Det är möjligt att bädden tryckte till ställningen eller något sånt där. Så det var lite tråkigt, det är väl det som grämer mest. Annars har jag inte… jag är van vid att göra bort mig, så jag grämer mig aldrig så mycket annars om det går dåligt, säger Kjell med ett skratt.

LÄS MER: Armand Duplantis får ta emot den mest oväntade gliringen – från flickvännen Desiré Inglander(!)

 

Läs mer om...