Det finns en spelartyp som sällan gör poäng men ändå är extremt viktiga för sina lag, särskilt när det börjar nalkas slutspel. De betecknas som busar. Vi listar några av de mest omtalade busar svensk hockey upplevt genom åren.
Man älskar att ha dem i sitt eget lag, men som motståndare hatar man dem – retstickorna, busarna, och det finns några sådana genom den svenska hockeyhistorien.
Ofta märks de inte särskilt mycket under grundserien, men när det är dags för slutspel då kliver de fram. Målet är att krypa in under skinnet på motståndarlagets stjärnor och få dem ur balans, och ofta lyckas retstickorna på det ena eller andra sättet – oavsett om det handlar om snack, en slashing i knävecket eller stenhårda tacklingar.
Listan på slutspelsbusar kunde ha gjorts ännu längre, men vi nöjde oss med dessa:
Per Ledin
Här snackar vi retstickornas retsticka. Låg alltid på den berömda gränsen, och fick motståndarna att gå över den (Söderberg 2013). Har kallat Tommy Salo för ”tjockis” och en måldomare för ”tattare” – båda i finalserien mot Frölunda 2006, en serie som Ledin och Färjestad gick segrande ur. Har tre SM-guld.
Andreas Jämtin
Googla ”Andreas Jämtin+utbrott” och du får sinnessjukt många träffar. Lika ofta som Jämtin har fått utbrott (som till exempel på domare Vinnerborg 2013) är det motståndarna som har snedtänt på Jämtin (Wernblom 2006).
https://youtu.be/ANaSl3a1Mi4
Emil Kåberg
Per Ledins radarpartner. Kåberg och Ledin grisade, och kom under skinnet på både motståndarspelare och motståndarfans. Frölundafansen skanderade ”Kåbergs flickvän heter Per Ledin” i finalen 2006. Hur slutade serien? Jo, genom att FBK-busarna fick guldmålas och röka segercigarr. Har tre SM-guld.
Magnus Wernblom
Hade ett temperament utöver det vanliga – och Modofansen älskade honom för det. Har två klassiska slutspelsutbrott, dels när han försökte klyva plexiglaset med ett yxhugg med klubban mot Djurgården 1998 och dels 2006 när han crosscheckade en liggande Andreas Jämtin i nacken.
Lance Ward
273, 47, 212 och 66 – nej, det är inte någon bingorad, utan antalet utvisningsminuter Lance Ward drog på sig i grundserien respektive slutspelet under sina två första år i Sverige. Under fyra säsonger berikade han SHL med stenhårda tacklingar och några spektakulära fighter. Vek aldrig ner sig – men fick många motståndare att göra det. Två SM-guld med HV71.
Jonathan Granström
Är beredd att göra allt för att vinna – oavsett om det innebär att täcka skott med ansiktet, dela ut tacklingar eller snacka motståndarna ur balans. Huvudperson i förra årets kvartsfinalserie mot Frölunda. Fick stjärnan Olimb ur balans och anklagades sedan av Frölunda för den omtalade ”grusattacken”.
Håkan Södergren
Håkan Södergren var länge svensk hockeys stora bad boy. Det var matchstraff och fula påhopp om vartannat. Den mest omtalade incidenten kom under kvartsfinalserien mot AIK 1984, då Södergren knäckte Mats Albas näsa med klubban.
Stig Salming
”Stygge Stigge” är känd för att alltid stå upp för sina lagkamrater – oavsett om det handlade om spel i Brynäs eller Tre Kronor. Har rykt ihop med både Kanadas Phil Esposito samt USA:s Lou Nanne. Att han har sex SM-guld är ingen tillfällighet.
Ole-Kristian Tollefsen
Han delar ut stenhårda tacklingar, han slåss och han älskar att munhuggas. Färjestads norske tuffing Ole-Kristian Tollefsen är som klippt och skuren för slutspelshockey. Älskad av FBK-fansen – hatad av motståndarna.
LÄS MER: Är det här den grisigaste slutspelsserie som någonsin har spelats?