Gunde Svan är en av Sveriges främsta skidåkare.
Och han blev känd som en av de som tränade hårdast.
Men nu visar nya siffror för Frida Karlsson och Ebba Andersson något helt annat.
Han är svensk skidsports stora stolthet och skördade stora framgångar på 80-talet. Gunde Svan bröt ny mark inom längdskidor och var en pionjär på flera sätt när det kom till att träna hårt och utveckla sporten.
Ikonen Svan
Svenske legendaren var oerhört kreativ och letade alltid efter nya vägar för att bli bättre än sina konkurrenter i spåren. Han har åkt med en lång stav, han har slipat ned sina stavar för att göra dem lättare och han var en av de första åkarna att använda pulsklocka.
Artikeln fortsätter efter bilden.
I dag är längdskidåkningen en helt annorlunda sport och mycket har hänt sedan Gunde Svan tog av sig pjäxorna och gick i pension. Skidåkarna är ännu bättre tränade och det finns mycket bättre digital teknik för att få ut de bästa förutsättningarna.
Frida & Ebba
Förr i tiden kom man långt som skidåkare med bra benmuskler och hög syreupptagningsförmåga. Så är det inte alls längre då skidåkarna tränar mycket mer överkropp för att klara av stakningen.
Artikeln fortsätter efter bilden.
Dessutom tränar damerna betydligt mer nuförtiden, även mer än herrarna i vissa fall. Svan som var känd för att träna hårdast av alla låg på runt 750 timmar per år och nuförtiden kan både Frida Karlsson och Ebba Andersson nå nästan 900 träningstimmar per år.
– På damsidan har allt gått framåt, även syreupptagningen. Träningsvolymen har ökat mer på damsidan än på herrsidan. Både i Norge och i Sverige tränar några av damerna något mer än killarna i timmar räknat. Dagens toppåkare tränar 800–900 timmar om året, inklusive cirka 50 timmar i gymmet. Det gäller också Frida Karlsson och Ebba Andersson, säger H-C Holmberg, adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet och forsknings- och utvecklingschef på Sveriges olympiska kommitté med extra intresse kring längdskidåkning, i en intervju med Dagens Nyheter.
Gundes mat
Gunde Svan var dessutom en pionjär när det kom till kosthållning, där ett framgångsrecept var att han åt enorma mängder mat, framförallt havregrynsgröt. Nuförtiden är det teknologin oerhört avancerad och hade gjort den svenske skidikonen rejält avundsjuk.
– I dag kan man med hjälp av datorprogram mer exakt räkna ut vad var och en behöver utifrån kroppskonstitution. Genom labbtester kan man se hur mycket energi som förbrukas. Maten vägs och näringsexperter ser till att tajmingen blir perfekt så att åkaren får ut så mycket av träningen eller tävlingen som möjligt, säger Joakim Abrahamsson, tidigare svensk förbundskapten i längdskidor, nu sportchef i Piteå Elit och personlig tränare för OS-åkarna Johan Häggström och Emma Ribom, till DN.
Ett tydligt exempel på hur mycket längdskidåkningen utvecklats är att Sven-Åke Lundbäck vann OS-guld på 15 km i Sapporo 1972 med tiden 45 minuter och 28 sekunder. Vid senaste OS 2022 vann Iivo Niskanen OS-guld på 15 km med tiden 37 minuter och 54 sekunder vilket innebär att nästan åtta minuter kapats ned på 50 år.
Vem är din favoritskidåkare genom tiderna? Dela artikeln och säg din åsikt!