Legendariske Thomas ”Kuben” Andersson hade sin knep för att stärka relationen med spelarna på isen. En gång bad han profilen Andreas Jämtin om en present.
– Han tyckte nog att jag var dryg, säger den före detta domaren.
Thomas ”Kuben” Andersson är en av svensk hockeys mest profilerade domare någonsin. Han debuterade på isen redan 1989, och dömde över 1000 stycken matcher i Sveriges högsta serie.
”Kubens” drag
När slutsignalen löd i det heta kvalmötet mellan Malmö Redhawks och Leksand våren 2015 hängde ”Kuben” av sig visselpipan för allra sista gången.
Men efter den 26 år långa karriären, mitt i händelsernas centrum, verkade Thomas Andersson som expert i C Mores hockeystudio i ett par år. Men har efter tv-jobbet inte alls varit lika närvarande i offentliga hockeysammanhang.
Med 26 år i Sveriges högsta serie, flera VM, JVM och OS är ”Kuben” en av landets mest meriterade domare. Och i podcasten ”Släpp Sargen” berättar han om vikten av att komma spelarna nära på isen. Framför allt de större profilerna.
– Det finns en hel del spelare domare inte behöver ha med sig – men heller inte emot sig. Jag som domare försökte leta upp sådana spelare för att mitt jobb skulle bli enklare, säger han.
Den före detta liraren, Andreas Jämtin, var just en sådan som Andersson arbetade lite extra hårt för att skapa en bra relation med – och han använde ett ovanligt knep för att skapa en relation med profilen.
”Tyckte nog att jag var dryg”
– Andreas (Jämtin) stod med några andra lagkamrater och höll på lite med klubborna utanför omklädningsrummet. Jag berättade för honom att min son, Oscar, har dig som idol och frågade efter en signerad klubba, säger ”Kuben” och fortsätter:
– Han (Jämtin) muttrade till lite och tyckte nog att jag verkade lite dryg.
Men efter matchen knackade det plötsligt på Thomas Anderssons dörr in till domarrummet.
– Då kom han med klubben, säger ”Kuben”.
Andreas Jämtin var en riktig buse ute på isen, och var under sin långa karriär i SHL seriens mest utvisade spelare under flera säsonger.
– Jag gillar spelare som sticker ut. Det kanske finns för få av dem i dag, säger Thomas Andersson.