Förre NHL-svensken Andreas Johansson hann se en hel del under sina 8 säsonger i NHL.
Men det finns ett ögonblick som verkligen sticker ut – när det brakade loss fullständigt på isen.
– Jag kommer inte ihåg någonting. Folk låg på varandra, säger han i podcasten ”Släpp Sargen”.
Efter flera fina säsonger i Färjestad lämnade Andreas Johansson Sverige för den stora flytten till Nordamerika 1995. Det blev sammanlagt 8 säsonger och 170 poäng på 377 matcher i NHL.
Tacklar Lindros
Han fick äran att spela i klubbar som New York Islanders, Pittsburgh Penguins, Ottawa Senators, Calgary Flames, Tampa Bay Lightning, New York Rangers och Nashville Predators. Johansson fick uppleva det mesta i världens bästa hockeyliga men det finns verkligen ett särskilt ögonblick som sticker ut från tiden i Nordamerika.
Det var när hans Pittsburgh Penguins skulle möta ärkerivalen Philadelphia Flyers i ett klassiskt ”back-to-back”-möte som ballade ur helt. Efter att Darius Kasparaitis gjort det ”förbjudna” och tacklat självaste Eric Lindros.
– Vi möter Philadelphia hemma med Pittsburgh. Darius Kasparaitis, min gode vän, tacklar (Eric) Lindros. Det är ju ”Battle of Pennsylvania” – riktiga derbyn! Lindros då, som folk både älskade och hatade, ligger ju där på knäna och drar sig av isen – och folk bara jublar. Sedan har vi någon spelare i laget, någon yngre, som bara står där i båset och jublar. Han zoomas då in på TV – och man ska ju inte jubla när någon ligger skadad på isen, men han tänkte väl inte på att vi direkt efter matchen ska flyga till Philadelphia och att vi ska möta dem dagen efter, berättar han i podden ”Släpp Sargen”.
”De hotar oss”
Man kan lugnt säga att Penguins inte fick ett hjärtligt välkomnande i Philadelphia.
– Det börjar med att det ringer på telefonerna på alla våra hotellrum. Hela laget – hela natten. Folk ringer och hotar oss. Dagen efter har vi ingen träning, utan åker direkt till matchen – och när vi åker under rampen ner till arenan så står fansen med sådana där trasdockor med rep i och så har de Kasparaitis-tröjor. Så de hänger liksom honom över rampen och sjunger hans namn, säger förre NHL-svensken.
– Då tänkte jag att ”shit, i dag blir det en viss stämning” – och när vi kommer ut på värmningen är det redan 15 000 i arenan och de kastar grejer på oss. Det är burkar, muggar och samtidigt åker ”Philly” och pekar på oss. De hade ett tufft lag då, så vi förstod ju att det skulle bli hämnd.
Andreas Johansson brukade sällan vara med i Pittsburghs ”starting line up” – men så blev det däremot den här matchen. Och det dröjde inte länge förrän helvetet brakade loss på isen.
– ”Nej! Nej! Varför?!” När vi skulle åka ut… Då hade jag fan kunnat köra att jag sträckt ljumsken alltså. Jag var lite skraj då, berättar han i podden.
– Nåväl – kommer ut, släpper pucken, de tar den och dumpar ner den i Kasparaitis hörn. Sedan var det tio minuter med… Jag kommer inte ihåg någonting. Folk låg på varandra och jag vet att John LeClair låg på mig, så jag lyckas hålla i honom när han försöker slå mig, men Kasparaitis var ju helt… Hade fått stryk och så där. Publiken stod med vita handdukar, 20 000 – och Kasparaitis åkte till båset i bar överkropp när det här var klart och då tar han fram en handduk och åker runt med den på isen!
Så här i efterhand kan Andreas Johansson ändå uppskatta det här, trots de hemska scenerna som utspelades.
– Det sjuka är att efter det, så var hämnden klar. Då var det avklarat. Då lirade vi hockey tre gånger 20 utan några större grejer, men jag tycker det är lite fint. Då har man gjort upp, men ibland är man ju lite gammalmodig när man gillar sådant där.