Jenny Fransson är avstängd i fyra år.
Nu berättar hon om sitt nya liv – och hatet på sociala medier.
– Det har varit kommentarer om mitt utseende och mitt könsorgan, säger hon i Radiosporten dokumentär.
Det var i februari tidigare i år som den stora bomben slog ned att Jenny Fransson testats positivt för dopning. Brottaren, som blev en riktig publikfavorit i Sverige i samband med att hon tog brons under OS i Rio 2016, menade inledningsvis att hon blivit utsatt för ett sabotage, men det hjälpte inte när domen till sist meddelades.
Berättar om nya livet
Sedan dess har beskedet kommit att hon stängs av i fyra år, och hon är dessutom utkastad ur SOK:s topp- och talangprogram och står utan inkomst.
– Jag vet till hundra procent att jag inte har tagit någon dopning. Jag har letat överallt och jag kan verkligen inte hitta det. Ju längre tiden har gått så har min teori mer blivit att jag faktiskt inte tror att jag har haft det i mig. Jag vet inte hur jag skulle ha kunnat få i mig det. Jag tror helt klart att det är något fel, sa Fransson direkt efter att domen kom.
Jenny Fransson har varit öppen med att hon mått dåligt efter beskedet, men har nu länge varit tyst om sitt nya liv utan brottningen. Nu berättar hon dock om känslorna i Radiosporten dokumentär.
– En kväll sa jag att mitt liv är skit. Då sa min sambo att jag hade hittat saker som jag tyckte var roligt. ”Du har börjat virka”. Jag ställde mig upp och skrek. ”Virka, jag vill mycket hellre vara på brottarmattan!” säger hon i dokumentären, enligt Aftonbladet.
Hatet i sociala medier
Fransson säger att hon även känt sig paranoid och uttittad när hon till exempel varit i mataffärer.
– Jag kände mig trängd, blev paranoid, säger hon, och hon berättar även att hon fått utstå stort hat i sociala medier.
– Det var kommentarer om mitt utseende. Det var kommentarer om mitt könsorgan. Det var kommentarer om hur ful jag var.
Men det finns även ljusglimtar för Fransson, då hon uppfyllt en långlivad dröm. Nämligen att bli familjehem tillsammans med sin sambo.
– Vi gick vidare med det och i somras flyttade en liten pojke in till oss, säger Fransson och fortsätter:
– Det finns inget som känns så naturligt som att ta hand om ett barn. Det är inte lätt, det är dumt att säga, men det är självklart. Jag var mycket tröttare när jag var elitidrottare.
LÄS MER: Ferrys dom inför Stina Nilssons debut – pekar ut stora frågetecknet: ”Det känns osannolikt”